Hur kommer nästa krig att se ut?


Den tyske militärteoretikern Clausewitz formulerade krigets syfte i meningen "Kriget är bara en fortsättning på politiken, men med andra medel". En nation eller överstatlig aktör har ett mål och söker olika vägar för att uppnå detta. Det finns exempel på ledare som sökt kriget för krigets egen skull men de flesta söker till en början mindre kostsamma lösningar för att nå sina mål eftersom krigets konsekvenser är för kostsamma. Efter två katastrofala världskrig och utvecklingen av kärnvapen och förmågan att utradera allt liv på planeten kombinerat med ökade insikter om informations- och desinformations- spridningens kraft har också krigföringen ändrats. Vi ser idag hur man i världen bygger upp både konventionella stridskrafter och kärnvapenförmåga men framför allt ser vi hur man runt om i världen utvecklar förmågan till asymmetrisk krigföring där en statlig eller icke statlig angripare utnyttjar icke militära svagheter hos en motståndare för att försätta motståndaren i ett läge som medger att man uppnår sina egna mål. Asymmetrisk krigföring sparar både pengar och människoliv samtidigt som den påverkar motståndaren lika effektivt som användande av militärt våld. Asymmetrisk krigföring kallas också sjätte generationens krigföring och består av psykologisk krigföring som ryktesspridning, spridande av så kallade alternativa sanningar och konspirationsteorier, ekonomisk krigföring som handelsembargon och blockader, IT- angrepp där man försöker hitta information och förstöra digital infrastruktur kombinerat med militära angrepp via icke statliga militära organisationer, miliser, lydstater, egna specialförband eller slutligen via fullskaliga militära anfall.

Exempel på hur man använt denna typ av krigföring är den arabiska våren där folkligt missnöje underblåstes för att störta totalitära regimer via ombud eller konflikten i östra Ukraina där krig mellan två stater förts delvis via miliser och paramilitära styrkor. I ingendera fallet har angriparen funnit det värt kostnaden att inleda traditionella  militära operationer utan försöker istället nå sina mål på ett sätt som sparar både liv och pengar.

Den senaste utvecklingen i USA visar också hur världens enda kvarvarande supermakt kastats in i ett tillstånd av vanmakt på den internationella arenan genom inrikespolitisk splittring gränsande till risk för revolution och åsidosättande av de demokratiska processerna. Det är naivt att tro att det inte finns en plan och statliga eller icke statliga aktörer bakom de senaste fyra årens händelseutveckling i USA. Det finns aktörer som tjänar på ett Amerika som slits itu av inre stridigheter istället för att vara den dominerande makten på den internationella scenen. Någon har skickligt utnyttjat svagheter och meningsskiljaktigheter i en stark nation och skapat splittring som gör att man själv kan agera mer ostört på den internationella arenan och lärdomen Sverige kan dra är att rusta sig dels genom ett starkt militärt och psykologiskt försvar som visar för omvärlden och för våra egna medborgare att vi vill försvara hela landet mot alla angrepp och kommer att göra det om behovet uppstår men också genom att göra alla medborgare delaktiga i landets försvar så att ingen grogrund uppstår för grupperingar som vill lansera alternativa sanningar och konspirationsteorier på vilka de sedan kan bygga politiska plattformar som mer tjänar omvärldens syften än Sveriges. Ingen trodde att världens starkaste land, USA, skulle råka i det läge man idag befinner sig i och vi ska inte tro att förutsättningarna inte finns för att även Sverige ska bli målet för ett liknande anfall.

 

                                                                                       Anders Karlsson och Bertil Kantola

                                                                                                Kiruna/ Männikkö

 

                                                                                                                    

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Försvarets största problem är inte pengar och prylar

Militär konflikt om Arktis berör vår säkerhet

Vi måste lära oss av de senaste årens utveckling