Kiruna/Männikkö

2018-12-11 https://kkrva.se/sa-kan-forsvarets-vag-mot-klippkanten-hejdas/ En militär konflikt mellan Ryssland och Nato i västra och nordvästra Europa kan inom tjugo år börja med ett kuppartat överraskande militärt angrepp mot Sverige. Det då den part som först säkrar baser för fjärrstridsenheter i Sverige får operativa fördelar som ökar partens möjligheter att vinna konflikten. Angreppet, nedan kallat deloperation, planeras och genomförs inom ramen för parternas huvudoperationer mot varandra i ett operationsområde omfattande hela västra och nordvästra Europa, norra Atlanten och Norska Havet och närliggande delar av Arktis. Mitt i detta ligger Sverige i konfrontationslinjen mellan parterna. Blir Ryssland först med baser här kan ryska fjärrstridsenheter bekämpa USA/Natos hangarfartyggrupper längre ut i Atlanten och i Norska havet än från eget område. Liksom att från Sverige bekämpa fjärrstridsenheter, armé- och flygbaser, samt operativa trupprörelser längre in på Natoområde

2018-12-11 https://kkrva.se/forsvaret-kan-vara-pa-vag-mot-klippkanten/ I nordvästra Ryssland finns idag tre fjärrstridsenheter med precisionsstyrda och målsökande robotar med konventionella och kärnstridsspetsar som i norra Sverige når mål ner till linjen Skellefteå-Sorsele och i södra Sverige upp till linjen Halmstad- Stockholm. Målen nås beroende på typ av robot fem till trettio minuter efter uppskjutning från ryskt territorium. Enheterna har två typer av mark- och sjömålsrobotar. Missilrobot som med 2300 m/s följer en femtio kilometer hög ballistisk bana mot mål. Kryssningsrobot som med 300 m/s flyger tjugo till hundra meter över terrängen mot mål. Båda har hög träffsannolikhet och kan i banan riktas om mot nytt mål och göra undanmanövrar som skydd mot bekämpning från marken. Typerna är var för sig extremt svåra att bekämpa. Än svårare att bekämpa är en samlad attack med båda typerna. Effektivt skydd mot fjärrstridsenheternas robotattacker förutsätter därför ko

Det brittiska parlamentsvalet har gett premiärminister Johnson ett tydligt mandat att genomföra Brexit. Folket har sagt sitt och det är något man måste respektera. Frågan är dock vilka trender som ligger bakom det brittiska folkets beslut. Överstatligheten och den ökade rörligheten inom EU och i världen som helhet har bidragit till att skapa osäkerhet och otrygghet bland människor som ser en värld där gamla livsmönster bytas mot nya och där man upplever att jobb och egendom hotas genom den ökade migrationen. Samtidigt upplever människor att välfärdsstaterna inte längre kan leverera den trygghet och service som medborgarna förväntar sig, något som också bidrar till missnöje och instabilitet. Denna otrygghet och instabilitet är manna från himlen för den som vill störa tillväxt av ekonomi och politisk styrka i Europa. På senare år har ett antal trender i världspolitiken gjort sig allt mer gällande. USA vill inte längre vara den världspolis man varit sedan andra världskriget. Man h