Så kan försvarets väg mot klippkanten hejdas


2018-12-11

https://kkrva.se/sa-kan-forsvarets-vag-mot-klippkanten-hejdas/

En militär konflikt mellan Ryssland och Nato i västra och nordvästra Europa kan inom tjugo år börja med ett kuppartat överraskande militärt angrepp mot Sverige. Det då den part som först säkrar baser för fjärrstridsenheter i Sverige får operativa fördelar som ökar partens möjligheter att vinna konflikten. Angreppet, nedan kallat deloperation, planeras och genomförs inom ramen för parternas huvudoperationer mot varandra i ett operationsområde omfattande hela västra och nordvästra Europa, norra Atlanten och Norska Havet och närliggande delar av Arktis. Mitt i detta ligger Sverige i konfrontationslinjen mellan parterna.
Blir Ryssland först med baser här kan ryska fjärrstridsenheter bekämpa USA/Natos hangarfartyggrupper längre ut i Atlanten och i Norska havet än från eget område. Liksom att från Sverige bekämpa fjärrstridsenheter, armé- och flygbaser, samt operativa trupprörelser längre in på Natoområde än vad man skulle klarat från eget territorium. Det är tunga fördelar som kan avgöra konflikten till Rysslands fördel.
Motsvarande fördelar får istället Nato om organisationen blir först med baser här. Natos fjärrstridsenheter kan då bekämpa baser längre in på ryskt område och ryska flottbaser samt operativa marina enheter längs Kolahalvöns kust och ute på nämnda hav än vad man klarat från egna Natoområden.
En deloperation kan inom en vecka säkra fem till sex baser. En sådan operation börjar med överraskande och intensiva robotattacker mot våra ledningssystem, flygets – och marinens baser samt arméns anfallsbrigader. Mer än hälften av dessa kan slås ut om vi då, som i dag, saknar luftvärn med förmåga att bekämpa robotattacker. Enskilda baser kan tas och säkras med en till två luft- eller sjöburna lätt mekaniserade markstridsenheter av brigads storlek understödda från angriparens territorium med fjärrstridsenheter.
Dagens svenska insatsförsvar saknar operativ förmåga att slå eller hejda en sådan deloperation. För att kunna det måste armén förstärkas med minst sex nya anfallsbrigader och flygets samt marinens baser spridas över ett stort antal krigsbaser. Dessutom måste ett luftvärn med fem till sex luftvärnsbataljoner med förmåga att bekämpa attackrobotar anskaffas. En extremt dyr och tveksamt kostnadseffektiv förstärkning av insatsförsvaret.
En operativt och kostnadsmässigt effektivare försvarsstruktur än ett sådant insatsförsvar är ett ytförsvar. Det vill säga en militärt planerad och ledd gerillaliknande krigföring över hela vårt territorium med hundratals små enheter som är för små mål att kostnadseffektivt bekämpa med fjärrstridsrobotar. Sådana små enheter kan ständigt ”svärma” runt angriparens baser och utföra jägarliknande överfall. Detta med hjälp av bärbara och på lätta terrängfordon korträckviddiga, precisionsstyrda, och målsökande robotvapen mot mark- och luftmål. Det i syfte att fortlöpande tillfoga angriparen förluster i tid och bindningar av operativa resurser. Det är en försvarsstruktur som förutsätter en återgång till allmän värnplikt.
Försvarspolitiker och försvarsledning måste inse, och acceptera, att deloperationer understödda av fjärrstridsenheter utgör ett allvarligt och ökande tekniskt och operativt hot som kräver snabb hotanpassning och omstrukturering av dagens försvar.
För att kunna stå utanför en militär konflikt mellan Ryssland och Nato måste vi senast i början av 2030-talet övertygande kunna visa att deloperationer mot oss kostar mer än de fördelar de förväntas ge parterna i konflikten. Kan vi inte visa det riskerar vi i värsta fall att parterna kommer att bekämpa varandra på svensk mark med oss som försvarslösa åskådare med ett slaget försvar vid klippkanten.

Författaren arbetade under tjugo år (1974–1994)  med militärstrategiska hotprognoser och framtidsinriktade strukturstudier inom försvaret.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Försvarets största problem är inte pengar och prylar

Den svenska försvarsmakten jobbar idag med en gigantisk återtagning av den förmåga att försvara landet som raserats av, som det idag visat sig, huvudlösa beslut för 20 år sedan. Den enkla åtgärden för att visa handlingskraft är att tilldela pengar och självfallet är det så att inget fungerar utan ekonomiska resurser. Tyvärr är dock vissa problem av en mer strukturell art och är svåra att åtgärda bara genom att tillskjuta ekonomiska medel. Det första av de strukturella problemen är att försvarsmakten är för liten till sin numerär. För att vi ska vara uthålliga vid angrepp och därigenom avskräckande mot angrepp måste motståndaren veta att vi är tillräckligt många och tillräckligt välutbildade för att kriget ska kosta för mycket i tid, pengar och människoliv för att bli lönsamt för angriparen. Om kriget blir kort har Sverige förlorat det och vår viktigaste ambition måste vara att vara så uthålliga att motståndaren väljer bort ett angrepp och om han ändå kommer måste vi kunna hålla ut
Läs mer

Militär konflikt om Arktis berör vår säkerhet

                                                                                                                                                                                           Militär konflikt om Arktis berör vår säkerhet 10 januari 20   Inledande debattinlägg Förbli militärt maktlösa? Norrbottens Kuriren 2010-02-23 https://www.kuriren.nu/opinion/debatt-forbli-militart-maktlosa-5271296.aspx   Försvarsminister Sten Tolgfors framhöll vid Folk och Försvars säkerhetspolitiska konferens i januari att det inte finns några hot om storskaliga militära anfall mot oss under överskådlig tid. Jag menar att risker finns för sådana hot inom tio till tjugo år. Oenigheter om gränsdragningar och fördelning av gas-och oljetillgångar i Arktis mellan Ryssland och NATO-länderna USA, Kanada, Norge och Danmark kan sluta i en väpnad konflikt som snabbt sprider sig över Nordkalotten och Nordeuropa om parterna inte finner en fredlig lösning innan tillgå
Läs mer

Vi måste lära oss av de senaste årens utveckling

    Olov Abrahamsson skriver i Norrländska Socialdemokraten 210602 om vikten av samarbete i Arktis för att trygga en fredlig utveckling i vårt närområde. Självklart har han helt rätt i att grunden för fredlig samexistens är dialog och överenskommelser. Den allt mer globaliserade värld vi lever i förutsätter öppna gränser, fria handelsvägar och möjlighet för alla att kunna försörja sig på global handel. Nationalstaten har de senaste decennierna förlorat allt mer i betydelse och mest setts som ett hinder för den fredliga fria handeln som alla ska kunna tjäna på. Det förefaller dock som om denna trend är bruten och att geopolitiken och nationalstaten och härigenom också en otryggare värld är på väg tillbaka igen. Några punkter värda att lyfta i sammanhanget är 1.      Alla tjänar inte lika mycket på den fria handeln. I alla avtal finns en vinnare och en förlorare och förlorarna finns till stor del i tredje världen. Självfallet är tredje världens länder inte intres
Läs mer