Försvaret kan vara på väg mot klippkanten


2018-12-11

https://kkrva.se/forsvaret-kan-vara-pa-vag-mot-klippkanten/



I nordvästra Ryssland finns idag tre fjärrstridsenheter med precisionsstyrda och målsökande robotar med konventionella och kärnstridsspetsar som i norra Sverige når mål ner till linjen Skellefteå-Sorsele och i södra Sverige upp till linjen Halmstad- Stockholm. Målen nås beroende på typ av robot fem till trettio minuter efter uppskjutning från ryskt territorium.
Enheterna har två typer av mark- och sjömålsrobotar. Missilrobot som med 2300 m/s följer en femtio kilometer hög ballistisk bana mot mål. Kryssningsrobot som med 300 m/s flyger tjugo till hundra meter över terrängen mot mål. Båda har hög träffsannolikhet och kan i banan riktas om mot nytt mål och göra undanmanövrar som skydd mot bekämpning från marken.
Typerna är var för sig extremt svåra att bekämpa. Än svårare att bekämpa är en samlad attack med båda typerna. Effektivt skydd mot fjärrstridsenheternas robotattacker förutsätter därför kort- och långräckviddigt luftvärn med förmåga att bekämpa attackerande robotar. System vi saknar och av kostnadsskäl kan komma att sakna i tillräcklig mängd för att effektivt skydda viktiga delar av försvaret. Delar som staber, sambands-, spanings- och underrättelsecentraler i berg- och betongutrymmen, flyg- och örlogsbaser och kommunikationsknutpunkter. Fjärrstridsenheterna är redan ett stort och ökande hot mot dessa!
Inom tjugo år kan i nordvästra Ryssland finnas ett tiotal enheter med tillsammans tusentals robotar som inom tjugo minuter efter uppskjutning når mål över hela Sverige. Då med robotattacker i vilka enskilda robotar kan bekämpa upp till tio rörliga mål ner till ett stridsfordons storlek. Fjärrstridsenheterna blir successivt ett allt farligare hot mot insatsförsvarets mekaniserade anfallsbrigader!
Parallellt med utvecklingen av fjärrstridsenheter har Ryssland länge prioriterat utvecklingen av luft- och sjöburna lätt mekaniserade markstridsenheter. Delar av dessa kan inom sex timmar efter startorder överraskande landsättas över hela vårt territorium understödda av fjärrstridsenheter från ryskt territorium. Liknande förmåga får USA/Nato.
En utveckling vid stormakterna som ytterligare ökar redan stor risk att vi kan bli indragna i en militär konflikt mellan dessa i nordvästra Europa. För att förstå varför och hur måste vårt territoriums betydelse för respektive part beaktas före, under och efter en sådan konflikt. En konflikt som snabbt sprider sig över ett operationsområde omfattande östra, västra och nordvästra Europa, norra Atlanten samt delar av Arktis med omgivande hav.  Mitt i detta ligger Sverige i konfrontationslinjen mellan parterna. Från vårt territorium når parternas fjärrstridsenheter längre in på av motparten kontrollerat område än från eget. Den part som först säkrar framskjutna baser för dessa enheter och stridsflyg på vårt territorium får en avgörande fördel som kan avgöra konfliktens utgång till partens fördel.
Det är därför svårt att se en väpnad konflikt mellan parterna utan att de först söker förekomma varandra med baser på vårt territorium. En konflikt som därför kan börja med att en eller båda parter kuppartat överraskande angriper oss med luft- och sjöburna markstridsenheter understödda av fjärrstridsenheter från eget område. Angrepp som av parterna ses som avgörande deloperationer inplanerade i respektive parts operationsplaner för striden i det vidsträckta operationsområdet.
Detta kan bli verklighet om inte försvarspolitiker och försvarsledning snart inser att försvaret måste omstruktureras som följd av den snabba utvecklingen av fjärrstridsenheter i Ryssland och USA/Nato.
I ett kommande inlägg berörs något mer ingående syften med och genomförandet av en deloperation samt skissas ett exempel på ett strukturalternativ för försvaret som säkrare och mer kostnadseffektivt kan avhålla parterna från en deloperation mot oss än vad som är möjligt med dagens försvarsstruktur – insatsförsvaret.
Video som visar exempel på fjärrstridsenhets rörlighet och flexibilitet vid bekämpning av mark- och sjömål. Sök på webben med ”This Russian Weapon Can Destroy an Entire Army”.

Författaren arbetade under tjugo år (1974–1994)  med militärstrategiska hotprognoser och framtidsinriktade strukturstudier inom försvaret.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Försvarets största problem är inte pengar och prylar

Den svenska försvarsmakten jobbar idag med en gigantisk återtagning av den förmåga att försvara landet som raserats av, som det idag visat sig, huvudlösa beslut för 20 år sedan. Den enkla åtgärden för att visa handlingskraft är att tilldela pengar och självfallet är det så att inget fungerar utan ekonomiska resurser. Tyvärr är dock vissa problem av en mer strukturell art och är svåra att åtgärda bara genom att tillskjuta ekonomiska medel. Det första av de strukturella problemen är att försvarsmakten är för liten till sin numerär. För att vi ska vara uthålliga vid angrepp och därigenom avskräckande mot angrepp måste motståndaren veta att vi är tillräckligt många och tillräckligt välutbildade för att kriget ska kosta för mycket i tid, pengar och människoliv för att bli lönsamt för angriparen. Om kriget blir kort har Sverige förlorat det och vår viktigaste ambition måste vara att vara så uthålliga att motståndaren väljer bort ett angrepp och om han ändå kommer måste vi kunna hålla ut
Läs mer

Militär konflikt om Arktis berör vår säkerhet

                                                                                                                                                                                           Militär konflikt om Arktis berör vår säkerhet 10 januari 20   Inledande debattinlägg Förbli militärt maktlösa? Norrbottens Kuriren 2010-02-23 https://www.kuriren.nu/opinion/debatt-forbli-militart-maktlosa-5271296.aspx   Försvarsminister Sten Tolgfors framhöll vid Folk och Försvars säkerhetspolitiska konferens i januari att det inte finns några hot om storskaliga militära anfall mot oss under överskådlig tid. Jag menar att risker finns för sådana hot inom tio till tjugo år. Oenigheter om gränsdragningar och fördelning av gas-och oljetillgångar i Arktis mellan Ryssland och NATO-länderna USA, Kanada, Norge och Danmark kan sluta i en väpnad konflikt som snabbt sprider sig över Nordkalotten och Nordeuropa om parterna inte finner en fredlig lösning innan tillgå
Läs mer

Vi måste lära oss av de senaste årens utveckling

    Olov Abrahamsson skriver i Norrländska Socialdemokraten 210602 om vikten av samarbete i Arktis för att trygga en fredlig utveckling i vårt närområde. Självklart har han helt rätt i att grunden för fredlig samexistens är dialog och överenskommelser. Den allt mer globaliserade värld vi lever i förutsätter öppna gränser, fria handelsvägar och möjlighet för alla att kunna försörja sig på global handel. Nationalstaten har de senaste decennierna förlorat allt mer i betydelse och mest setts som ett hinder för den fredliga fria handeln som alla ska kunna tjäna på. Det förefaller dock som om denna trend är bruten och att geopolitiken och nationalstaten och härigenom också en otryggare värld är på väg tillbaka igen. Några punkter värda att lyfta i sammanhanget är 1.      Alla tjänar inte lika mycket på den fria handeln. I alla avtal finns en vinnare och en förlorare och förlorarna finns till stor del i tredje världen. Självfallet är tredje världens länder inte intres
Läs mer