Tjänsteplikt för ett motståndskraftigt Sverige

 

Det visar sig gång efter gång att Sverige idag inte har tillräcklig motståndskraft mot extraordinära påfrestningar. Exempelvis skogsbränderna sommaren 2018 har visat att landet måste anstränga sig maximalt för att hantera situationen. Orsaken till detta sorgliga tillstånd är att vi inte till fullo utnyttjar vår viktigaste resurs- människorna i vårt land. I dag byggs vår krisberedskap ut och vi talar åter om det allmännas ansvar för att ta hand om medborgarna i ofärdstider.

Ett förslag för att snabbt bygga upp en trovärdig krishantering är att varje år utbilda alla landets 18- åringar i en av tre grupper. I den första gruppen utbildas under ungefär ett år de soldater som ska ingå i försvarsmaktens brigader och delta i utlandstjänst. I grupp två utbildas under tre till fyra månader de soldater som ska ingå i lokalförsvaret. I den tredje gruppen utbildas räddnings- och hemskyddspersonal under ungefär samma tid som i grupp två som kan säkerställa vår förmåga till räddning och röjning, transporter och liknande i händelse av kris eller krig. Samtliga dessa grupper ska omfattas av tjänsteplikt upp till ungefär 35 års ålder och ska kunna tas ut i tjänst på beslut av regeringen eller myndighet som delegerats denna uppgift av regeringen. Givetvis ska också ersättning utgå till dem som tas ut till tjänst efter utbildning. Efter 35 års ålder bör tjänsteplikten upphöra och de tjänstepliktiga ur alla kategorier övergår till en personalreserv fram till 55 års ålder. Ur denna reserv kan sedan förstärkning hämtas i de tider då samhället måste anstränga sig till det yttersta för att säkerställa invånarnas väl och ve.

Självfallet fordrar en sådan organisation investeringar i form av utrustning men den viktigaste investeringen är utbildning så att alla landets invånare har en uppgift och känner att de kan ta hand om sig själva och vara med och göra en insats för andra om olyckan skulle drabba vårt land. Genom att säkerställa att tjänsteplikten omfattar alla som bor i landet kan vi också bidra till integration av landets nyanlända invånare som genom tjänsteplikten känner att de kan vara med och göra en insats för sitt nya land. Härigenom minskar risken för att hamna i utanförskap gentemot det svenska samhället. Som en naturlig följdföreteelse bidrar tjänsteplikten också till att landets totala motståndsförmåga ökar då alla känner att de har en uppgift och kan vara med och bidra. En ytterligare vinst är att tjänsteplikten gäller lika över hela landet och innebär att även befolkningen i Sveriges glesbefolkade delar ser att samhället tar ansvar för dem när de behöver hjälp och att alla delar av landet är lika mycket värda oavsett om de är storstäder eller glesbygd.

En satsning som den ovan beskrivna skulle visa omvärlden att Sverige är berett att stå emot externa hot och den skulle visa för våra egna invånare att landet är berett att ta hand om sina invånare vid extraordinära påfrestningar oavsett om de bor i städer eller i glesbygd. Den kostnad vi måste ta för utrustning och utbildning uppvägs mer än väl av den nytta vi kan ha av organisationen i händelse av kris eller krig.

                                                                                       Anders Karlsson och Bertil Kantola

                                                                                                    Kiruna / Männikkö